Alexander knappt 1 dag gammal.
Dags färska bilder på vår underbara 1 åring.
Grattis på 1-års dagen Alexander!
Idag är det ett år sedan du kom till världen, en dag innan beräknad förlossnings dag. Jag kommer ihåg den dagen som igår. Vet att jag och mannen sms:ade mycket den där kalla torsdagen ang. hur mina värkar var. Vid ett sms tillfälle skrev jag till mannen - du behöver inte vara orolig för att jag ska födda, mina värkar är för svag för att förlossningen ska sätta igång. Men de borde jag kanske inte ha skrivit för allt eftersom eskalerade mina moln värk till riktiga värkar och fram mot 11 tiden kunde jag inte stå ut mer. Ringde upp till förlossningen och den här gången var vi välkomna hade nämligen ringt en gång tidigare men då skulle jag invänta dem riktiga värkarna. Ringer och meddelar mannen den glad nyheten att jag nog föder i alla fall.
Christian åker och hämtar Kevin från förskolan, sedan plockar han upp mig och vi åker som galningar på motorvägen föra att lämna Kevin hos sin mormor och morfar och sist men ABSOLUT inte minst till förlossningen. Långdraget jag vet..... men vad gör man?!
Trodde nästan att jag skulle bli tokig för att vi aldrig kom fram till förlossningen. Väl inne på förlossningen var värkarna så stark att jag nästan inte klarade av att gå. En snäll sköterska erbjöd mig en rullstol men jag sa snällt men bestämt nej jag kan gå till rummet trots flera stopp på vägen ditt. Är man stolt så är man väl de :) Äntligen var vi in i rummet där vårt mirakel skulle födas. Inne i rummet var de lugnt så jag satte mig på fåtöljen och andades ut men kom jag på att det är nog bäst om jag lägger mig i sängen.
Hann nog bara ligga där några minuter medans barnmorska stod vid datorn intill sängen och fyllde in mina person uppgifter och plötsligt känner jag hur vattnet går och i samma ögonblick var krystnings arbetet i gång som varade i några få men jobbiga minuter och efter det kom vår älskade, underbara son kl: 13.37 en torsdag och mötte dagens ljus. Efter förlossningen fortsatte barnmorskan med de hon inte hann med.... jo att ID-märka mig för att en lite herre hade bråttom ut.
De roliga är att vi har sparat parkerings lappen där de står att vi checkade in på parkeringen kl 13.05 och pojken vår föddes 32 minuter efter, en liten hade visst lite bråttom ut till världen :)
Idag är det ett år sedan du kom till världen, en dag innan beräknad förlossnings dag. Jag kommer ihåg den dagen som igår. Vet att jag och mannen sms:ade mycket den där kalla torsdagen ang. hur mina värkar var. Vid ett sms tillfälle skrev jag till mannen - du behöver inte vara orolig för att jag ska födda, mina värkar är för svag för att förlossningen ska sätta igång. Men de borde jag kanske inte ha skrivit för allt eftersom eskalerade mina moln värk till riktiga värkar och fram mot 11 tiden kunde jag inte stå ut mer. Ringde upp till förlossningen och den här gången var vi välkomna hade nämligen ringt en gång tidigare men då skulle jag invänta dem riktiga värkarna. Ringer och meddelar mannen den glad nyheten att jag nog föder i alla fall.
Christian åker och hämtar Kevin från förskolan, sedan plockar han upp mig och vi åker som galningar på motorvägen föra att lämna Kevin hos sin mormor och morfar och sist men ABSOLUT inte minst till förlossningen. Långdraget jag vet..... men vad gör man?!
Trodde nästan att jag skulle bli tokig för att vi aldrig kom fram till förlossningen. Väl inne på förlossningen var värkarna så stark att jag nästan inte klarade av att gå. En snäll sköterska erbjöd mig en rullstol men jag sa snällt men bestämt nej jag kan gå till rummet trots flera stopp på vägen ditt. Är man stolt så är man väl de :) Äntligen var vi in i rummet där vårt mirakel skulle födas. Inne i rummet var de lugnt så jag satte mig på fåtöljen och andades ut men kom jag på att det är nog bäst om jag lägger mig i sängen.
Hann nog bara ligga där några minuter medans barnmorska stod vid datorn intill sängen och fyllde in mina person uppgifter och plötsligt känner jag hur vattnet går och i samma ögonblick var krystnings arbetet i gång som varade i några få men jobbiga minuter och efter det kom vår älskade, underbara son kl: 13.37 en torsdag och mötte dagens ljus. Efter förlossningen fortsatte barnmorskan med de hon inte hann med.... jo att ID-märka mig för att en lite herre hade bråttom ut.
De roliga är att vi har sparat parkerings lappen där de står att vi checkade in på parkeringen kl 13.05 och pojken vår föddes 32 minuter efter, en liten hade visst lite bråttom ut till världen :)
Så här såg man ut för ca 1 år sedan, bilden är tagen i v 37 hos fotografen Wiwi Aronsson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar